Författare: aylalovisalind

Reflektion

~ aylalovisalind ~ Lämna en kommentar

Här finns min bildpresentation som visades vid redovisningen i zoom. Hoppas den går att visa så här, annars finns den på Lisam.

https://docs.google.com/presentation/d/1M4WmasfHWLlxOItAGmTD8b4z7vxqO2wHTaZu1WhBw04/edit?usp=sharing

Arbetsprocessen

Merparten av fördjupningsarbetet har bestått i att backa kunskapsmässigt, gå igenom grundläggande kunskaper och färdigheter om och om igen, för att sen kunna gå framåt. Det har varit en mental resa till trygghet lika mycket som en resa till praktiska färdigheter. 

Att med stöd i andras erfarenhet och litteratur välja träslag som lämpar sig väl till svarvning var ett av de första steg jag var tvungen att ta. Det har varit viktigt för mig att kunna välja de träslag som är lätta att lyckas svarva i, som lind och björk. Men det har också varit viktigt att veta hur övriga träslag jag har tillgång till beter sig i svarven under tiden just jag svarvar så att jag kan känna mig förberedd.

Nästa grundläggande förståelse gällde svarven. De mekaniska funktionerna, möjligheterna och hindren som just den här Solbergasvarven erbjöd. Det var en spännande upptäcksfärd att byta chuck innan jag kunde komma igång till exempel, inte visste jag att det var hål i väggen bredvid svarven för att lyckas med det. 

Handhavandet av svarvstålen var mitt största orosmoment baserat på mina tidigare erfarenheter och upplevelser. Många youtubeklipp blev det och bläddrande i de två böcker jag fastnade mest för. Jag behöver både se hanteringen visuellt och få den förtydligande skrivna texten för att kunna bygga upp min förmåga. Mycket källor och olika infallsvinklar var viktigt för mig.

Mängdträningen i alla steg är bara påbörjad men är precis som alla förkunskaper oerhört viktig. Svarvstålens olika egenskaper och eggvinklar är också något som kräver sina timmar att utforska och där har jag bara skrapat på ytan men också kommit långt sett till var min utgångspunkt var för några månader sen.

Resultat och slutsatser

Jag känner att jag numera har grundläggande kunskap om olika träslags egenskaper i förhållande till svarvning och funnit favoriter i bland fruktträden, färsk björk och ene. Mest baseras det jag föredrar på utseendet i det färdigsvarvade föremålets färgskiftningar, doft och enkla förberedelser före svarningen. Jag är numera otroligt förtjust i att svarva hela stammar av björk och ene eftersom det avsevärt förkortar tiden innan jag kan ställa mig i svarven och faktiskt svara. Den färska björkens fördelar är att jag med mer lätthet lyckas skärsvarva fram långa spån och kan känna hur svarvstålen verkligen skär och inte bara skrubbar på ytan. Ene har blivit storfavoriten eftersom den nästan automatiskt har rätt diameter och form på stammarna och nästan direkt kan kapas och sättas direkt i svarven, även doften och möjligheten att slipa ytan väldigt len tilltalar mig.

Även min förmåga att läsa träets fiberriktning och anpassa mitt arbete till det har ökat avsevärt och gör att jag känner mig säkrare i bearbetningen av svarvämnet.

Att jag nu känner mig säker på alla förberedelser gör att jag lättare tar mig an utmaningen att svarva trots att det fortfarande finns lite oro kvar. Men hur mycket som känns som oro men är respekt för maskinen och arbetet är svårt att avgöra men jag ska inte försöka arbeta bort den biten. Jag ska alltid känna respekt för både maskinen och arbete oavsett vilken maskin det är och vara vaksam och fokuserad på arbetet. 

Det mål jag satte upp i min projektplan var att 

Vad vill jag uppnå med arbetet

Kunna avgöra vilket svarvstål som är bäst lämpat för att svarva olika former och med säkerhet kunna längdsvarva några grundläggande former, främst med skrubbsvarvning men även några enklare med skärsvarvning. 

Jag vill också bli medveten om alla risker och hur jag  hanterar verktyg och maskin för att undvika de.

Vilka nya kunskaper vill jag förvärva?

Teorin bakom och den praktiska kunskapen kring handgrepp och vinklar på svarvstålen för att lyckas svarva på ett säkert och ändamålsenligt sätt. 

Jag vill besitta sådana kunskaper i grundläggande längdsvarvning att jag skulle kunna föra det vidare till vissa elever.

Jag känner att jag har uppnått mitt mål, på egen hand har jag utvecklat förtrogenhet med maskinen, svarvstålen och att svarva. Små former och justeringar är det jag föredrar och känner mig säkrast på. Det var ett rimligt mål som jag har hunnit och kunnat uppnå under tiden för projektet. 

De kunskaper jag hoppades förvärva har jag inte riktigt uppnått, jag kommer inte i dagsläget att våga ställa mig med elever och lära de att svarva. Jag saknar fortfarande erfarenheten och de fördjupade kunskaperna som behövs för att kunna lära ut på ett säkert sätt. Det är ett oerhört ansvar att låta elever köra alla typer av maskiner i slöjdsalen men framförallt svarven.

Slutsatsen är att jag både vill, behöver och ska fortsätta svarva. Jag ska fortsätta gå tillväga på det sätt jag gjort i det här projektet även framöver när jag ska lära mig något. Jag ska också lägga tyngdpunkten i min undervisning på att mina elever ska besitta kunskaperna bakom det de vill utföra, innan de ska utföra det. 

Referenslista

Träsvarvning, Gert Ljungberg, Inger A:son-Ljungberg, Bengt Svensson, ICA Bokförlag 2003

Svarvboken – Hobbyråd, Förlag Luna AB 

Youtube:

Pelle Evensen https://www.youtube.com/watch?v=wTKQ6np4OZk&t=1s

Verktygsväggen med Marcus Vildir https://www.youtube.com/watch?v=pbWX4O9ZnRs&t=681s

FineWoodworking https://www.youtube.com/watch?v=jOvF5f1phhY

WoodWorkers Guild Of America https://www.youtube.com/watch?v=kunZIzNNxUY

avsluta på topp

~ aylalovisalind ~ Lämna en kommentar

Jag vet att tiden definitivt är på väg att rinna ut för det här projektet men jag kan inte riktigt släppa det här praktiska och få ner de sista orden till reflektion och sammanställning. Istället ställde jag mig i svarven det näst sista jag gjorde på jobbet idag och njöt av hela processen och den 1,5h jag ställde timern på för att inte missa mötet jag behövde gå på allra sist.

Jag fick ett samtal härom dagen från min bror som sa

-” hurru slöjdmajen! …du som svarvar och håller på, tänkte att du skulle få göra två hopprepshandtag till mig, det måste vara ett genomgående hål på 10mm och sen ett 20mm hål i ena änden för knuten. Fixar du det?”

Jag antog utmaningen och valde att ta till vara på den konstnärliga frihet han lämnade mig. Först valde jag mitt favoritträslag, en.

Det har blivit en favorit för att jag slipper såga och hyvla till grundämnet, det är lagom stor diameter automatiskt, det doftar så ljuvligt och jag tycker det är ett vackert träslag samt lagom hårt.

allt gick som en dans

stannade ofta och mätte att de två delarna blev så lika som möjligt, skjutmåttet bor i förklädet så det åker ofta fram på dagarna, så även här.

Slipade i svarven, sågade isär och borrade faktiskt i pelarborrmaskinen sen. Jag kände inte att jag hade tid eller kunskap för att testa att borra i svarven för fösta gången just idag.

Ska definitivt inte köpa en trisslott idag för all min tur är förverkad på det jag lyckades med, att borra från två håll och lyckas få hålen att mötas, i bägge delarna!

Jag är SÅ nöjd med symmetrin och storleken, lite missnöjd med hacken som blev av att spänna fast de när jag borrade men över lag överlycklig med hur det blev!!!

Den sista långa texten kommer snart och redan i morgon ska jag få redovisa min resa som jag är så stolt över.

tillbaka till ordningen

~ aylalovisalind ~ 3 kommentarer

Är tillbaka på jobbet och vid svarven nu när jag är frisk igen, det tog en dryg vecka att få tillbaka orken också men nu är allt som vanligt igen.

Fick en riktigt lyx idag på förmiddagen när åk9, som brukar ha ett 2h pass då, inte var på skolan men jag var det. Jag kunde lägga hela den tiden vid svarven för egen del och jag känner att jag kom igång riktigt bra.

Efter handledningen blev ju mitt fokus och nästa steg att faktiskt ge mig på olika former när jag längdsvarvar. tipsen jag fick var grövre svarvämne, inte ge mig på riktigt runda klotformer än och att börja med spelpjäsliknande figurer. Målet är att lyckas forma det som jag avser ska bli formen och inte låta det ”bli som det blir”.

Jag började med att snabbt skissa upp några olika former och utifrån de cylindriska svarvämnen jag förberett tidigare. Det blev en grövre bit furu, en smalare bit körsbär och en smal bit ene.

Tänkte att jag skulle börja med den grova biten med några enklare former för att värma upp. Den biten har inte bara större diameter utan den är även längre än de andra så jag har lätt att komma nära med anhållet och det kändes säkert och bra vid första försöket. Det skulle ju bli mer avstånd till anhållet på vissa ställen allt eftersom jag arbetade men som en grund var det väldigt skönt att börja ordentligt och bli varm i kläderna igen.

  • grunda instick som markering och första uttaget
  • alla tre instick klara, dags att börja runda av
Försök 1 till höger, endast skrubbsvarvad. försök 2 i mitten är skrubb- och skärsvarvad, försök tre skrubb- och skärsvarvad samt slipad yta.

Målet var äggformer eller iaf ovaler av något slag med djupare och raka avstånd emellan, jag hade inte riktigt bestämt mig för om de skulle blir så jämna som möjligt eller och de skulle minska i storlek. Jag började längst till höger med den som blev den största.

Jag använde först en snedställd mejsel för att sticka ner grunda markeringar på var formen skulle börja och sluta, sen fördjupade jag de lite men tycker att just mejseln är svår. Den vill gärna driva åt sidan vid minsta lilla. Mycket lättare är den smala skölpen, den använde jag sen för att arbeta bort materialet och den är en klar favorit numera. Fick till riktigt fina skärspån flera gånger också.

Det syns väldigt tydligt att jag blev modigare och modigare för varje ny oval, den mittersta (nr2) blev avsluten skarpare och formen mer symmetrisk. Den sista (till vänster) fick den form jag hade tänkt mig och mycket skarpare kontraster mellan de olika formerna. Väldigt kul att så tydligt se sin egen utveckling på en och samma bit.

Stärkt av mina framgångar gav jag mig på biten av ene som skulle få en spelpjäsform. Det blev två stycken spelpjäser, spegelvända och med ögonmått så jämna som möjligt. Kan bara sammanfatta det med att allt gick bra, jag är fortfarande förtjust i den lilla skölpen och tycker det här är riktigt roligt!

  • instick för att markera formernas skiftningar
  • påbörjade former

Så här långt gjorde jag i svarven innan jag slipade den lite lätt fortfarande i svarven. Jag valde att såga isär formerna för hand efteråt, det kändes säkrast.

Sist ut blev alltså körsbärsbiten. Sparade den till sist eftersom jag har minst av det materialet och ville ha övat på andra bitar innan så att skulle bli så bra det kunde bli. Och bra blev det! Fick verkligen till skärsvarvning även när jag avverkade mycket material till de olika formerna, spånen krullade sig fint nästan hela tiden.

  • markeringar för formerna
  • påbörjade former
  • det går bra
  • den färdiga formen

Det är oerhört beroendeframkallande det här! och fint blir det när man även slipar lite och får ytan slät. Slipade både spelpjäser och handtaget i körsbär.

  • skisser och färdiga former
  • friställda former, slipade och klara

och där högg det

~ aylalovisalind ~ 4 kommentarer

Det har varit lite stiltje på de praktiska bitarna ett tag, mycket fokus på jobbet och de teoretiska bitarna av studierna men nu tog jag tag i det igen.

Märker att svarvning är som att cykla!

Jag har börjat cykla till jobbet igen efter ”vintern” och det är ju inget tvivel om att jag kan cykla men cykeln känns ny och ovan, muskelminnet finns där men finessen och lättheten är inte den samma första gångerna. Men efter bara några dagar känner jag mig mycket säkrare och kan till och med ge mig på att cykla en ny cykel och njuta av att det går bättre än någonsin.

Svarvning efter en tids uppehåll är likadant, jag kan ju och vet hur jag ska göra men känner mig lite osäkrare igen, svarvstålen känns ovana i handen. Finessen med vilken vinkel jag ska ha kommer inte lika lätt men med lite längre tid och några fler försök kommer det tillbaka.

tidigare påbörjade ämnen och ”gamla” ytor

Hade bestämt mig för att snygga till några av mina allra första bitar som legat efter att bara ha blivit skrubbsvarvade. Kände att det kunde vara en bra repetition och dessutom hjälpa mig att fundera ytterligare ett varv kring fiberriktningar.

Däremot högg det så klart i första biten för dagen, fult hack i kanten och sen en gång till mer mitt på när jag skulle slätvarva ytan. (Väljer ordet slätsvarva istället för skärsvarva efetrsom jag är långt ifrån säker på att jag faktiskt lyckas skära, däremot får jag ett slätare resultat än när jag grovavverkar/skrubbsvarvar.) Fick lite hjärtklappning när det högg men det var inget mer än att hörnet på svarvstålet gjorde ett fult märke, inget hände egentligen. Tänkte inte låta det avskräcka mig så jag fortsatte och gjorde det bästa av situationen.

Backade tillbaka till skölpen, började forma ämnet lite lätt konkavt både för att få bort hugget och testa just att föra andra former än en slät cylinder. Och sen slätsvarvade jag den nya formade ytan utan att det högg. Testade även att ta bort anhållet och putsa ytan med slippapper 240.

Övriga ämnen fick sig sen en omgång med skölpen för att fixa till formen en vända till innan även de ytorna slätsvarvades. Biten i ek var inte lika rolig som de andra, den är så smal och lite för kort så anhållet kommer inte riktigt så nära som jag skulle vilja och den satt uppe så att fibrerna gick i fel riktning för att passa mig.

Har upptäckt att jag helst skrubbsvarvar från vänster till höger och slätsvarvar från höger till vänster. Det är något med vinklarna som gör att det faller sig naturligast. Utifrån det behöver jag därför sätta upp ämnet i svarven så att jag svarvar med fibrerna när jag slätsvarvar från höger till vänster.

vänster under rotation och höger stilla

En annan sak jag upptäckte är att kvistar och färgskiftningar ibland ger illusionen av att en cylinder har ringar eller gropar på vissa ställen, skuggorna vid rotationen spelar ett spratt med ögat, värt att komma ihåg nästa gång jag jobbar med bitarna i en som hade ganska många kvistar. Väldigt trevligt att svarva en förresten, det doftar ljuvligt och känns inte svårsvarvat med mina mått mätt.

Jag har lämnat några bitar med mina första försök till yta och bearbetning för att kunna visa hela processen men känner mig på god väg med min utveckling och resten av ämnena efter idag.

begreppen??

~ aylalovisalind ~ 2 kommentarer

jag hade hört talas om skrubbsvarva och skärsvarva tidigare men nu kommer begreppen grovsvarva och slätsvarva också in i min begreppsvärld. jag jobbar på att reda ut var de eventuellt tangerar vandra eller rent av kompletterar och trumfar varandra men jag är inte riktigt där än.

det var iaf det här som jag tänkte att jag skulle ge mig på i och med att jag känner att grovsvarva ett ämne går helt okej.

så det blev först till att ställa sig i bandsågen

Två bitar lind och en bit furu blev det. För trots att jag inte trodde att man svarvade i träslag med så stor skillnad mellan höst- och vårved så rekommenderade min lilla bibel det efter dom det var ”mjukt och lättsvarvat” så då körde jag ett test i det också.

Märkte tyvärr att mitt bandsågsblad som tjänat mig troget under terminen behöver bytas ut pga av slöa tänder som börjar dra snett. Men det blev tillräckligt bra för att fortsätta med just de här ämnena iaf.

har sytt mig ett eget förkläde/arbetsbälte kombinerat och älskar verkligen att ha fått precis de funktionerna jag vill, precis där jag vill ha det


det här sättet trivs jag bäst med för att märka ut var jag ska hyvla. att rita ut en cirkel med passare på ändträt funkar i och för sig men det gör det inte lika lätt att se att jag har hyvlat lagom.

Börjar bli dags att göra mer än att förbereda ämnen nu känner jag! Taggad på att utmana mig mer och skapa former utöver cylindrar.

jag har hittat min bibel

~ aylalovisalind ~ 1 kommentar

det känns ibland riktigt jobbigt att verkligen börja från början och i detalj, gång på gång göra saker från grunden.

jag sitter med åtta svarvämnen framför mig som inte har blivit något, inget alls! dom är inte mer än försök till släta cylindrar, mer eller mindre släta och jämna dessutom.

efter vändan till Linköping visste jag inte riktigt hur jag skulle backa bak till grunderna, de riktiga grunderna som alla som kan svarva inte längre tänker på. de lyfts inte fram i de böcker jag hittat tidigare och inte heller i youtube klippen jag sett är det så där barnsligt basic som jag känt att jag skulle behövt.

jag har en förmåga att hoppa förbi några steg där i början för att faktiskt känna att jag kommer igång, men då sitter jag där senare och har inte riktigt allt på fötterna som jag skulle behöva. den här fördjupningen känns ibland som att den är mer mental än kunskapsmässigt och på ett mer personligt än professionellt plan.

men av ren tur röjde jag i min sal och vipps låg boken, min bibel och mitt nya rättesnöre framför mig. så liten, enkel och så rätt att det nästan är löjligt.

För det var precis det här jag behövde

och sen blev det nästan överpedagogiskt med bilder. den här har alltså legat uppe på svarvens skyddskåpa medans jag har svarvat och mentalt stöttat mig.


PRECIS den här typen av handledning behövde jag!
jag ser hur de vinklar svarvstålet, jag ser avståndet mellan anhåll och svarvämnet och det överdrivna enkla i kommentarerna till bilderna gjorde att jag kände mig trygg. och jag är väldigt glad att jag fick hjälp att lägga till trygghets- och säkerhetsaspekten i det här projektet, det är nog där det verkligen bottnar sig för mig. när jag känner mig trygg så kan jag och tvärt om.

Ni ska få se hur det blev i nästa inlägg, jag har blivit en fena på att se fiberriktningen i trät och det hjälper mig verkligen, i flera steg dessutom.

Hjälp med projektplanen?

~ aylalovisalind ~ 1 kommentar

Jag har lite svårt att formulera mig i projektplanen, det är några bitar där jag känner att jag har svårast att få med allt på rätt nivå. Att både vara avsmalnad i min inriktning men inte fokusera på en produkt eller färdig form är inte det lättaste.

Kan du som läser det här hjälpa mig??

Känner du som läser att du förstår vad jag vill uppnå med mitt projekt? eller behöver jag förtydliga något? (Litteratur och fältstudier har jag koll på så det har jag utelämnat här)

Personlig bakgrund och förkunskaper

Jag har haft uppgifter i mina tidigare studier vid LiU som har handlat om svarvning. Både formgivning, längdsvarvning och skålsvarvning i torrt trä. Jag hade några obehagliga upplevelser under skålsvarvningen där svarvstålen högg så att hela maskinen stannade och skålen sprak, inga skador på mig, maskin eller svarvstål men nog så obehagligt ändå. Det här gjorde att jag tycker det över lag är obehagligt med svarvning samtidigt som det fascinerar mig. 

Jag slutade inte svarva för att det hände, jag gjorde färdigt mina uppgifter men har sen dess låtit bli att svarva. Jag har landat i att jag inte besitter tillräckligt goda grundkunskaper för att veta exakt hur jag ska gå tillväga för att både få önskat resultat och skapa det på ett säkert sätt. För mig känns det viktigt att gå tillbaka till ruta ett och verkligen grotta ner mig i grunderna igen och bygga vidare från det.

Vad har lett till mitt intresse för området?

Jag är väldigt fascinerad av de specifika formerna som i stort sett bara går med hjälp av svarv. Det är väldigt lockande att ha det som en maskin och teknik jag känner mig bekväm med i både mitt personliga och elevernas skapande i slöjden. Och jag tycker inte om att ha maskiner eller tekniker som jag inte känner att jag behärskar, jag tänker inte låta blir det bara för att det verkar svårt eller läskigt. Jag funkar inte så!

Vad vill jag uppnå med arbetet

Jag vill kunna avgöra vilket svarvstål som är bäst lämpat för att svarva olika former och med säkerhet kunna längdsvarva några grundläggande konkava och konvexa former, främst med skrubbsvarvning men även några enklare med skärsvarvning. 

Jag vill också bli medveten om alla risker och hur jag undviker och hanterar verktyg och maskin för att undvika de och förstå vilka risker jag eventuellt utsätter mig för.

Vilka nya kunskaper vill jag förvärva?

Det känns viktigt att kunna teorin bakom för att sen överföra det till den praktiska genomförandet med handgrepp och vinklar på svarvstålen för att lyckas svarva på ett säkert och ändamålsenligt sätt. 

Jag vill besitta sådana kunskaper i grundläggande längdsvarvning att jag skulle kunna föra det vidare till elever.

Vad ska jag arbeta med/ vilken inriktning?

Inriktningen blir att arbeta med grundläggande konkava och konvexa former skapade med skrubbsvarvning och enklare skärsvarning. Jag kommer i första hand att arbeta i torrt trä av olika slag men även testa färsk björk i och med att det sägs vara lättare att skärsvarva i. Mitt syfte är i första hand att behärska tekniken och svarvstålen bakom olika former, inte någon specifik funktion eller design på produkten.

Vad består mitt eget laborativa arbete av?

Testa olika svarvstål, dubb och chuckar samt olika träslag. Jag vill skapa olika former och reflektera mellan skillnaderna i utförandet och resultatet som blev.

Vilket material kan jag tänkas redovisa?

Föremål som visar min egen process och (förhoppningsvis) stegring i kunskaper, från första testbiten till den sista. Det finns inget mål att uppnå en specifik produkt eller form. Möjligtvis skulle jag kunna ge mig på att försöka svarva två identiska bitar för att undersöka hur väl jag behärskar tekniken och med vilken precision jag kan arbeta, i slutet av arbetet.

Testbitarna och stegringen presenteras tillsammans med formgivningsmaterial i form av tex. planeringsskisser på former och videos på min teknik.

Tusen tack om du orkar läsa och skriva en kommentar!

träff 2 i Linköping

~ aylalovisalind ~ Lämna en kommentar

Huvudet blir fullt men kameran i mobilen förblir tom på bilder efter två dagar i på plats på LiU. Kan bero på att det bara är teori vi diskuterar och det sällan gör sig bra på bild. Men jag tänkte ändå försöka mig på att samla mina tankar lite kortfattat så att jag, åtminstone för egen del kan komma ihåg vad vi gjorde och vad jag tänkte här.

De enda bilderna jag lyckades få med mig…

Idé- och inspirationsdiskussionerna va definitivt intressanta men det är svårt att hålla sig till de mer abstrakta diskussionerna om ämnet och både lätt och roligt att halka in på rent praktiska diskussioner. Jag är glad att jag satta som sekreterare, minns bättre vad som sagts om jag skriver det samtidigt och skönt att inte vara ordförande i det sammanhanget. La upp anteckningarna i samarbetsytan på Lisam från våran grupp om någon skulle vilja läsa. Men nöjd är jag att många tyckte om min förklaringsmodell som jag använder för eleverna för att förklara att betyget är så mycket mer än att göra en färdig produkt.

Elevernas arbete måste beröra alla delar i cirkeln och alla delar är lika viktiga även om inte fördelningen nödvändigtvis är exakt i proportion till delarna i cirkeln. Till eleverna är jag ganska krass och säger att det ser ut så här även om jag själv vet att det finns nyanser och att det aldrig är så här enkelt att sätta ett betyg iom att alla delar också går in i varandra.

Fördjupningsuppgiftens projektplan fick en övergripande teoretisk återkoppling i stor grupp plus specifik individuell återkoppling i mindre grupp. Den var definitivt tänkvärd gemensam genomgång då jag hade tagit ett lite annat grepp om uppgiften än det var tänkt och behövde justera den. Det var väldigt skönt att hinna tänka igenom mina justeringar innan det blev handledning och kommentarer om just min plan i den mindre gruppen.

Att blogga är ju bara kul även om just det lektionspasset inte gav mig så mycket personligen, la till en sida om mig själv och bytte tema när jag kommit på vilka funktioner jag faktiskt ville prioritera. Har också börjat följa alla bloggar i min grupp så nu kan jag med lätthet komma igång att läsa och kommentera de framöver.

Terminsplaneringen hade jag fått fantastisk feedback på men det var också bra att få ta den muntligt med Emil som läst mitt arbete. Han hade mycket bra idéer och var genuint intresserad av några (för honom) nya moment som jag hade skrivit om. På skolan där jag jobbar utgår mycket utav den pedagogiska profilen från två av Ron Ritchharts böcker om att skapa ett tänkande klimat i klassrummet där elevernas tankar får utrymme och eleverna tränas i att tänka tillsammans och han beskriver handgripligen hur man gör detta med olika ”rutiner” i klassrummet, stödstrukturer för att låta alla komma till tals på olika sätt och även att utmana alla elever att faktiskt tänka själva. Skriver ut böckernas namn här, de är lite knepiga att få tag på på bibliotek, iaf den första men riktigt riktigt bra!

Making Thinking Visible, How to Promote Engagement, Understanding, and Independence for All Learners

Creating Cultures of Thinking, The 8 Forces We Must Master to Truly Transform Our Schools

Några youtube klipp som bättre förklarar vad hans pedagogiska tankar går ut på, googla vidare, det är inte så svår engelska.

Uppgiften kring revideringen av Lgr11 känns nästan lyxig att göra som en del av mina studier istället för en del av mitt arbete ute på skolan. Det känns som att jag kommer ha lättare att ta till mig förändringarna och föra bättre diskussioner med mina kollegor och rektorer via den här uppgiften. Det är fantastiskt vilket djup det ger att ha fått ha riktigt djupgående diskussioner och reflektioner kring den. Har en känsla av att alla på min skolan är dåligt insatta och att diskussionerna där inte hade blivit lika konstruktiva som de blir här med stöd av Anders och ordentligt med tid för att faktiskt förstå innan jag förväntas förverkliga något.

Är lite lätt trött i huvudet nu på tåget hem, har inte riktigt sorterat ut vilka uppgifter som ska in när och vad jag ska göra inför nästa träff men det kan jag ta om några dagar när den här dimman har släppt. Nu har jag iaf bloggat!

ibland är det inte svårare än det verkar

~ aylalovisalind ~ Lämna en kommentar

Att förstå hur något fungerar i grunden är ofta viktigare än att kunna lösa enstaka problem i stunden. Allt blir så mycket lättare när du vet att lilla chucken/dubben med kryssspår har formen av en kona och sitter fast i svarvens roterande del och hålls på plats av trycket som tillförs via dubben genom svarvämnet. Då blir det automatiskt lättare att lösa problemet med att få loss den och faktiskt hitta det hål som logiskt nog borde finnas för att kunna påföra tryck i konans bakre del och därmed få loss den ur svarven. Sagt och gjort! Tog hjälp med att förstå hur en svarv fungerar på ett mekaniskt plan och vipps löste sig mitt väldigt funktionella problem.

Vidare har jag lärt mig att juvenil ved eller innersta kärnveden i färsk björk inte är särskilt hållbar eller stabil. Men mer om det om en stund för det lärde jag mig medans jag utforskade mina nyslipade skärståls olika förmågor att bearbeta svarvämnet.

Jag tog hjälp av boken Träsvarvning av Gert Ljungberg, Inger A:son-Ljungberg och Bengt Svensson från 2002 samt den här videon för att friska upp kunskaperna kring hur jag skulle förbereda svarvämnet.

Hade några sportlovselever från fritids i salen samtidigt som blev otroligt faschinerade av både handhyvel och svarven. Jag fick god hjälp att hyvla diverse svarvämnen utav eleverna som ville prova verktyget och tekniken. De fick till ett riktigt bra resultat både på att hitta rörelsen i kroppen och formen på ämnet.

Jag valde päron- och körsbärsträ från torrt och sågat virke eftersom det var de enda träslagen jag för stunden hade tillgång till i tillräckligt grova bitar. Jag är inte bekväm med att kombinera olika träslag än. Vidare testade jag att utgå från okluvna bitar ene och okluven färsk björk. På de olkuvna bitarna såg jag till att hyvla bort de första ojämnheterna i form av kvistar innan jag skrubbsvarvade de och därmed barkade de i svarven.

Jag förberedde en bit ek men blev väldigt glad att den sprack under tiden jag satte upp den i svarven och inte när jag bearbetade den!

Min första testbit är just bara ett test där jag tillåter mig att bara testa och se vad som händer. Jag har använt mig utav metoden att hitta ”neutralläget” och även testat både skölp och stickstål så som förevisat i videon nedan. Vänster sida av biten är svarvade med smal skölp och högra sidan är svarvad med stickstål.

Ur boken Träsvarvning (2002) valde jag att även testa att svarva en ring men gav mig själv för lite utrymme vid sidan om ringen så vinkeln blev inte tillräckligt flack för att jag skulle kunna skära rent insidan innan jag separerade ringen från grundämnet. Men det blev en ring och det var när den släppte från centrum som jag noterade hur instabilt hela ämnet blev.

Jag är väldigt förtjust i att svarva i färst trä, det skär fantastiskt fint när man hittar rätt vinkel och är inte svårbearbetat när det skrubbar heller. Mest förtjust är jag i de olika skölparna än så länge, jag hittar lättare rätt vinkel och känner inte att risken för att det ska hugga är lika stor som med ett stickstål.

Men den största lärdomen och utvecklingen för min del så här långt är att jag tidigare tittade var eggen träffade svarvämnet och försökte se vilken form det skapade mitt på ämnet. Nu mera tittar jag inte på eggen utan på överkanten av ämnet för att tydligare se formen som skapas utav eggen. Jag har gått från öga-hand koordination till att hantera verktyget baserat på dess resultat och inte dess observerade rörelse. Rörelsen kan nu ske nu utan att jag måste iakta verktyget hela tiden.

att börja från början

~ aylalovisalind ~ Lämna en kommentar

Idag var det dags att damma av svarven, bokstavligt talat, och sätta igång idag. Passar på nu när det är lov och jag kan ha slöjdsalen för mig själv plus gott om tid att verkligen få försjunka i arbete. Jag och eleverna tycker nog att det är lika jobbigt med alla förberedelser som tar sån tid men lyckligtvis vet jag tillräckligt mycket för att veta att det är värt det. Helst vill man ju sätta igång så snart som möjligt, det kliar ju i fingrarna.

Ett tag funderade jag på om jag hade tagit mig vatten över huvudet som fått för mig att kombinera att skärpa eggverktyg OCH att svarva. Varför nöjde jag mig inte bara med att svarva? Det kändes övermäktigt att försöka skärpa alla de olika eggarna på svarvstålen jag hittade i salen och att sen dessutom hinna svarva och lära mig det ordentligt kändes som ett klassiskt fel man gör när man väljer projekt.

Men kontentan av dagen är att ”Jante” kan gå och gömma sig, jag kan mer än jag tror och det här kommer blir ett väldigt bra projekt.

Allt började som sagt med att damma av svarven, ta reda på vilka svarvstål och övriga tillbehör jag har.

Det fanns nio svarvstål i slöjdsalen, hur varje benämns eller kategoriseras stå på ”att-lära-mig” listan. Totalt finns det tre chuckar, en sitter i svarven. I ärlighetens namn vet jag inte om den verkligen klassas som chuck eller en typ av dubb, i alla videos jag kollat på är det den här uppsättningen som används för att ”svarva mellan dubb”.

Ett problem är bara att jag inte än vet hur jag ska få loss den dubb/chuck som sitter i maskinen för att kunna byta till de andra. Så dagens två frågeställningar är

  • vad heter svarvstålen och vad används de till?
  • hur byter jag chuck?

Efter några timmar i salen med städning, sortering av svarvstål hann jag titta lite på vilket material jag har som kan bli bra svarvämnen. Jag vill börja med en bit som jag verkligen inte behöver vara rädd om och som är snäll när jag börjar jobba. Efter det ska jag ge mig på lite olika fruktträd, körsbär och päron tex. Körsbär för att det är så fantastiskt fina färgskiftningar och päron för att jag det är ett av de få träslag jag har i tillräckligt grova bitar. Återkommer till svarvämnena i ett senare inlägg.

För att går vidare i rätt ordning var det dags att ta tag i skärpan på svarvstålen. Den slipsten jag har i salen är sprucken och jag kände att jag behövde ordentlig handledning i det här steget. Så jag packade ihop svarvstålen och åkte hem till min bror. Pappas Tormek står i garaget där men hade nu fått flytta in på köksbordet. Jag bidrog med en uppsättning jiggar och sen fick lillebror visa hur han brukar göra.

Den största lärdomen var att jag faktiskt vet tillräckligt mycket om att slipa att jag hade klarat att göra det alldeles själv. Efter att jag fått hjälp med flertalet gav mig på att slipa en av dom som jag tror benämns som skölp även om den är väldigt skarpt skålad. Känner att jag lyckades riktigt bra och avslutade med att räta till och slipa en illa behandlas egg så att den både blev vinkelrät, rak och skarp.

Före…

Nu är jag väldigt taggad på att ge mig på nästa steg och faktiskt förbereda några svarvämnen och kanske rent av börja svarva i morgon.

De här klippen ska jag titta på ytterligare några gånger innan jag sätter igång.