Reflektion

Här finns min bildpresentation som visades vid redovisningen i zoom. Hoppas den går att visa så här, annars finns den på Lisam.

https://docs.google.com/presentation/d/1M4WmasfHWLlxOItAGmTD8b4z7vxqO2wHTaZu1WhBw04/edit?usp=sharing

Arbetsprocessen

Merparten av fördjupningsarbetet har bestått i att backa kunskapsmässigt, gå igenom grundläggande kunskaper och färdigheter om och om igen, för att sen kunna gå framåt. Det har varit en mental resa till trygghet lika mycket som en resa till praktiska färdigheter. 

Att med stöd i andras erfarenhet och litteratur välja träslag som lämpar sig väl till svarvning var ett av de första steg jag var tvungen att ta. Det har varit viktigt för mig att kunna välja de träslag som är lätta att lyckas svarva i, som lind och björk. Men det har också varit viktigt att veta hur övriga träslag jag har tillgång till beter sig i svarven under tiden just jag svarvar så att jag kan känna mig förberedd.

Nästa grundläggande förståelse gällde svarven. De mekaniska funktionerna, möjligheterna och hindren som just den här Solbergasvarven erbjöd. Det var en spännande upptäcksfärd att byta chuck innan jag kunde komma igång till exempel, inte visste jag att det var hål i väggen bredvid svarven för att lyckas med det. 

Handhavandet av svarvstålen var mitt största orosmoment baserat på mina tidigare erfarenheter och upplevelser. Många youtubeklipp blev det och bläddrande i de två böcker jag fastnade mest för. Jag behöver både se hanteringen visuellt och få den förtydligande skrivna texten för att kunna bygga upp min förmåga. Mycket källor och olika infallsvinklar var viktigt för mig.

Mängdträningen i alla steg är bara påbörjad men är precis som alla förkunskaper oerhört viktig. Svarvstålens olika egenskaper och eggvinklar är också något som kräver sina timmar att utforska och där har jag bara skrapat på ytan men också kommit långt sett till var min utgångspunkt var för några månader sen.

Resultat och slutsatser

Jag känner att jag numera har grundläggande kunskap om olika träslags egenskaper i förhållande till svarvning och funnit favoriter i bland fruktträden, färsk björk och ene. Mest baseras det jag föredrar på utseendet i det färdigsvarvade föremålets färgskiftningar, doft och enkla förberedelser före svarningen. Jag är numera otroligt förtjust i att svarva hela stammar av björk och ene eftersom det avsevärt förkortar tiden innan jag kan ställa mig i svarven och faktiskt svara. Den färska björkens fördelar är att jag med mer lätthet lyckas skärsvarva fram långa spån och kan känna hur svarvstålen verkligen skär och inte bara skrubbar på ytan. Ene har blivit storfavoriten eftersom den nästan automatiskt har rätt diameter och form på stammarna och nästan direkt kan kapas och sättas direkt i svarven, även doften och möjligheten att slipa ytan väldigt len tilltalar mig.

Även min förmåga att läsa träets fiberriktning och anpassa mitt arbete till det har ökat avsevärt och gör att jag känner mig säkrare i bearbetningen av svarvämnet.

Att jag nu känner mig säker på alla förberedelser gör att jag lättare tar mig an utmaningen att svarva trots att det fortfarande finns lite oro kvar. Men hur mycket som känns som oro men är respekt för maskinen och arbetet är svårt att avgöra men jag ska inte försöka arbeta bort den biten. Jag ska alltid känna respekt för både maskinen och arbete oavsett vilken maskin det är och vara vaksam och fokuserad på arbetet. 

Det mål jag satte upp i min projektplan var att 

Vad vill jag uppnå med arbetet

Kunna avgöra vilket svarvstål som är bäst lämpat för att svarva olika former och med säkerhet kunna längdsvarva några grundläggande former, främst med skrubbsvarvning men även några enklare med skärsvarvning. 

Jag vill också bli medveten om alla risker och hur jag  hanterar verktyg och maskin för att undvika de.

Vilka nya kunskaper vill jag förvärva?

Teorin bakom och den praktiska kunskapen kring handgrepp och vinklar på svarvstålen för att lyckas svarva på ett säkert och ändamålsenligt sätt. 

Jag vill besitta sådana kunskaper i grundläggande längdsvarvning att jag skulle kunna föra det vidare till vissa elever.

Jag känner att jag har uppnått mitt mål, på egen hand har jag utvecklat förtrogenhet med maskinen, svarvstålen och att svarva. Små former och justeringar är det jag föredrar och känner mig säkrast på. Det var ett rimligt mål som jag har hunnit och kunnat uppnå under tiden för projektet. 

De kunskaper jag hoppades förvärva har jag inte riktigt uppnått, jag kommer inte i dagsläget att våga ställa mig med elever och lära de att svarva. Jag saknar fortfarande erfarenheten och de fördjupade kunskaperna som behövs för att kunna lära ut på ett säkert sätt. Det är ett oerhört ansvar att låta elever köra alla typer av maskiner i slöjdsalen men framförallt svarven.

Slutsatsen är att jag både vill, behöver och ska fortsätta svarva. Jag ska fortsätta gå tillväga på det sätt jag gjort i det här projektet även framöver när jag ska lära mig något. Jag ska också lägga tyngdpunkten i min undervisning på att mina elever ska besitta kunskaperna bakom det de vill utföra, innan de ska utföra det. 

Referenslista

Träsvarvning, Gert Ljungberg, Inger A:son-Ljungberg, Bengt Svensson, ICA Bokförlag 2003

Svarvboken – Hobbyråd, Förlag Luna AB 

Youtube:

Pelle Evensen https://www.youtube.com/watch?v=wTKQ6np4OZk&t=1s

Verktygsväggen med Marcus Vildir https://www.youtube.com/watch?v=pbWX4O9ZnRs&t=681s

FineWoodworking https://www.youtube.com/watch?v=jOvF5f1phhY

WoodWorkers Guild Of America https://www.youtube.com/watch?v=kunZIzNNxUY

avsluta på topp

Jag vet att tiden definitivt är på väg att rinna ut för det här projektet men jag kan inte riktigt släppa det här praktiska och få ner de sista orden till reflektion och sammanställning. Istället ställde jag mig i svarven det näst sista jag gjorde på jobbet idag och njöt av hela processen och den 1,5h jag ställde timern på för att inte missa mötet jag behövde gå på allra sist.

Jag fick ett samtal härom dagen från min bror som sa

-” hurru slöjdmajen! …du som svarvar och håller på, tänkte att du skulle få göra två hopprepshandtag till mig, det måste vara ett genomgående hål på 10mm och sen ett 20mm hål i ena änden för knuten. Fixar du det?”

Jag antog utmaningen och valde att ta till vara på den konstnärliga frihet han lämnade mig. Först valde jag mitt favoritträslag, en.

Det har blivit en favorit för att jag slipper såga och hyvla till grundämnet, det är lagom stor diameter automatiskt, det doftar så ljuvligt och jag tycker det är ett vackert träslag samt lagom hårt.

allt gick som en dans

stannade ofta och mätte att de två delarna blev så lika som möjligt, skjutmåttet bor i förklädet så det åker ofta fram på dagarna, så även här.

Slipade i svarven, sågade isär och borrade faktiskt i pelarborrmaskinen sen. Jag kände inte att jag hade tid eller kunskap för att testa att borra i svarven för fösta gången just idag.

Ska definitivt inte köpa en trisslott idag för all min tur är förverkad på det jag lyckades med, att borra från två håll och lyckas få hålen att mötas, i bägge delarna!

Jag är SÅ nöjd med symmetrin och storleken, lite missnöjd med hacken som blev av att spänna fast de när jag borrade men över lag överlycklig med hur det blev!!!

Den sista långa texten kommer snart och redan i morgon ska jag få redovisa min resa som jag är så stolt över.

begreppen??

jag hade hört talas om skrubbsvarva och skärsvarva tidigare men nu kommer begreppen grovsvarva och slätsvarva också in i min begreppsvärld. jag jobbar på att reda ut var de eventuellt tangerar vandra eller rent av kompletterar och trumfar varandra men jag är inte riktigt där än.

det var iaf det här som jag tänkte att jag skulle ge mig på i och med att jag känner att grovsvarva ett ämne går helt okej.

så det blev först till att ställa sig i bandsågen

Två bitar lind och en bit furu blev det. För trots att jag inte trodde att man svarvade i träslag med så stor skillnad mellan höst- och vårved så rekommenderade min lilla bibel det efter dom det var ”mjukt och lättsvarvat” så då körde jag ett test i det också.

Märkte tyvärr att mitt bandsågsblad som tjänat mig troget under terminen behöver bytas ut pga av slöa tänder som börjar dra snett. Men det blev tillräckligt bra för att fortsätta med just de här ämnena iaf.

har sytt mig ett eget förkläde/arbetsbälte kombinerat och älskar verkligen att ha fått precis de funktionerna jag vill, precis där jag vill ha det

det här sättet trivs jag bäst med för att märka ut var jag ska hyvla. att rita ut en cirkel med passare på ändträt funkar i och för sig men det gör det inte lika lätt att se att jag har hyvlat lagom.

Börjar bli dags att göra mer än att förbereda ämnen nu känner jag! Taggad på att utmana mig mer och skapa former utöver cylindrar.

träff 2 i Linköping

Huvudet blir fullt men kameran i mobilen förblir tom på bilder efter två dagar i på plats på LiU. Kan bero på att det bara är teori vi diskuterar och det sällan gör sig bra på bild. Men jag tänkte ändå försöka mig på att samla mina tankar lite kortfattat så att jag, åtminstone för egen del kan komma ihåg vad vi gjorde och vad jag tänkte här.

Idé- och inspirationsdiskussionerna va definitivt intressanta men det är svårt att hålla sig till de mer abstrakta diskussionerna om ämnet och både lätt och roligt att halka in på rent praktiska diskussioner. Jag är glad att jag satta som sekreterare, minns bättre vad som sagts om jag skriver det samtidigt och skönt att inte vara ordförande i det sammanhanget. La upp anteckningarna i samarbetsytan på Lisam från våran grupp om någon skulle vilja läsa. Men nöjd är jag att många tyckte om min förklaringsmodell som jag använder för eleverna för att förklara att betyget är så mycket mer än att göra en färdig produkt.

Elevernas arbete måste beröra alla delar i cirkeln och alla delar är lika viktiga även om inte fördelningen nödvändigtvis är exakt i proportion till delarna i cirkeln. Till eleverna är jag ganska krass och säger att det ser ut så här även om jag själv vet att det finns nyanser och att det aldrig är så här enkelt att sätta ett betyg iom att alla delar också går in i varandra.

Fördjupningsuppgiftens projektplan fick en övergripande teoretisk återkoppling i stor grupp plus specifik individuell återkoppling i mindre grupp. Den var definitivt tänkvärd gemensam genomgång då jag hade tagit ett lite annat grepp om uppgiften än det var tänkt och behövde justera den. Det var väldigt skönt att hinna tänka igenom mina justeringar innan det blev handledning och kommentarer om just min plan i den mindre gruppen.

Att blogga är ju bara kul även om just det lektionspasset inte gav mig så mycket personligen, la till en sida om mig själv och bytte tema när jag kommit på vilka funktioner jag faktiskt ville prioritera. Har också börjat följa alla bloggar i min grupp så nu kan jag med lätthet komma igång att läsa och kommentera de framöver.

Terminsplaneringen hade jag fått fantastisk feedback på men det var också bra att få ta den muntligt med Emil som läst mitt arbete. Han hade mycket bra idéer och var genuint intresserad av några (för honom) nya moment som jag hade skrivit om. På skolan där jag jobbar utgår mycket utav den pedagogiska profilen från två av Ron Ritchharts böcker om att skapa ett tänkande klimat i klassrummet där elevernas tankar får utrymme och eleverna tränas i att tänka tillsammans och han beskriver handgripligen hur man gör detta med olika ”rutiner” i klassrummet, stödstrukturer för att låta alla komma till tals på olika sätt och även att utmana alla elever att faktiskt tänka själva. Skriver ut böckernas namn här, de är lite knepiga att få tag på på bibliotek, iaf den första men riktigt riktigt bra!

Making Thinking Visible, How to Promote Engagement, Understanding, and Independence for All Learners

Creating Cultures of Thinking, The 8 Forces We Must Master to Truly Transform Our Schools

Några youtube klipp som bättre förklarar vad hans pedagogiska tankar går ut på, googla vidare, det är inte så svår engelska.

Uppgiften kring revideringen av Lgr11 känns nästan lyxig att göra som en del av mina studier istället för en del av mitt arbete ute på skolan. Det känns som att jag kommer ha lättare att ta till mig förändringarna och föra bättre diskussioner med mina kollegor och rektorer via den här uppgiften. Det är fantastiskt vilket djup det ger att ha fått ha riktigt djupgående diskussioner och reflektioner kring den. Har en känsla av att alla på min skolan är dåligt insatta och att diskussionerna där inte hade blivit lika konstruktiva som de blir här med stöd av Anders och ordentligt med tid för att faktiskt förstå innan jag förväntas förverkliga något.

Är lite lätt trött i huvudet nu på tåget hem, har inte riktigt sorterat ut vilka uppgifter som ska in när och vad jag ska göra inför nästa träff men det kan jag ta om några dagar när den här dimman har släppt. Nu har jag iaf bloggat!

första tanken om mitt projekt

Jag har börjat fundera lite på mitt projekt. Missade den workshop med olika metoder för formgivningsarbete och idéutveckling som var första träffen i Linköping och har därför funderat en del på vilken ände jag ska börja i innan jag ger mig på formgivning och idédetaljer själv.

Min fundering har gått så här…

Det jag tidigare lärt mig om hantverk, slöjdande och att undervisa i slöjd är att det går att vara hur systematisk, kunnig och pedagogisk som helst men utan bra verktyg så faller ändå arbetet. Det tar jag med mig i allt jag gör, både själv och med elever. Lusten att fortsätta, möjligheten att fortsätta och resultatet blir väldigt lidande väldigt fort om verktygen inte håller måttet.

Men för den skull tror jag verkligen inte att det ska vara splitternya, dyra eller avancerade verktyg. Utan anpassade till den som ska använda de, lagom stora, inte för tunga eller svårhanterade. Och när det kommer till de skärande verktygen så är skärpan A och O!

Här börjar min idéutveckling, den baserar sig nästan helt i mina förkunskaper eller bristen på förkunskaper faktiskt.

Jag har lite grundläggande kunskaper om att skärpa en egg, jag vet lite om vinklar, råegg och vikten av att de plana men lutande sidorna fram mot eggen är just plana för att få en rak och skarp egg. Men jag kan inte säga att jag kan skärpa verktyg. Här har jag en utmaning som jag både vill och behöver ta mig an.

Men att skärpa verktyg känds inte som att jag vill arbeta med under någon längre tid. Jag vill ha ett syfte med att skärpa verktygen och jag vill skapa något, det är väldigt viktigt för mig. Så att skärpa verktyg får bli ett delmoment i mitt övergripande projekt.

Vad ska jag då skärpa för typ av verktyg tänker jag mig?

Både rak och böjd egg är planen och för att behöva båda de typerna av verktyg i mitt arbete finns det några saker jag skulle kunna välja på. Men jag vet en sak som jag drar mig för att göra som kräver både plan och böjd egg.

Jag tycker inte om att ha maskiner eller uppgifter framför mig som jag inte känner att jag behärskar. Så för att komma över den tröskeln tänker jag utmana mig själv i mitt projekt och ta mig an något jag hittills har undvikit i möjligaste mån. i Min sal är maskinen till och med gömd bakom en skärm just nu.

Planen är att lära mig svarva ordentligt. Då behöver jag både hyvel för förarbetet och svarvstål med olika egg för svarvningen.

Jag tycker väldigt mycket om karvsnitt, bildhuggeri, snideri även om jag inte lagt ner min själ i det så att jag med säkerhet uppnår det resultat jag skulle vilja varje gång. Men det är ändå något som ligger trevligt i handen och som jag uppskattar att göra. Men trots likheterna mellan det och svarvning så uppskattar jag inte svarvning, så svarvning får det bli.

Kan ju inte gå runt i livet och undvika saker, så funkar inte jag. Jag vill kunna lite om mycket, behöver inte vara bäst på något eller uppnå toppresultat men jag ska inte dra mig för att göra något som jag vill.