det känns ibland riktigt jobbigt att verkligen börja från början och i detalj, gång på gång göra saker från grunden.
jag sitter med åtta svarvämnen framför mig som inte har blivit något, inget alls! dom är inte mer än försök till släta cylindrar, mer eller mindre släta och jämna dessutom.
efter vändan till Linköping visste jag inte riktigt hur jag skulle backa bak till grunderna, de riktiga grunderna som alla som kan svarva inte längre tänker på. de lyfts inte fram i de böcker jag hittat tidigare och inte heller i youtube klippen jag sett är det så där barnsligt basic som jag känt att jag skulle behövt.
jag har en förmåga att hoppa förbi några steg där i början för att faktiskt känna att jag kommer igång, men då sitter jag där senare och har inte riktigt allt på fötterna som jag skulle behöva. den här fördjupningen känns ibland som att den är mer mental än kunskapsmässigt och på ett mer personligt än professionellt plan.
men av ren tur röjde jag i min sal och vipps låg boken, min bibel och mitt nya rättesnöre framför mig. så liten, enkel och så rätt att det nästan är löjligt.
För det var precis det här jag behövde
och sen blev det nästan överpedagogiskt med bilder. den här har alltså legat uppe på svarvens skyddskåpa medans jag har svarvat och mentalt stöttat mig.
PRECIS den här typen av handledning behövde jag! jag ser hur de vinklar svarvstålet, jag ser avståndet mellan anhåll och svarvämnet och det överdrivna enkla i kommentarerna till bilderna gjorde att jag kände mig trygg. och jag är väldigt glad att jag fick hjälp att lägga till trygghets- och säkerhetsaspekten i det här projektet, det är nog där det verkligen bottnar sig för mig. när jag känner mig trygg så kan jag och tvärt om.
Ni ska få se hur det blev i nästa inlägg, jag har blivit en fena på att se fiberriktningen i trät och det hjälper mig verkligen, i flera steg dessutom.
Jag har lite svårt att formulera mig i projektplanen, det är några bitar där jag känner att jag har svårast att få med allt på rätt nivå. Att både vara avsmalnad i min inriktning men inte fokusera på en produkt eller färdig form är inte det lättaste.
Kan du som läser det här hjälpa mig??
Känner du som läser att du förstår vad jag vill uppnå med mitt projekt? eller behöver jag förtydliga något? (Litteratur och fältstudier har jag koll på så det har jag utelämnat här)
Personlig bakgrund och förkunskaper
Jag har haft uppgifter i mina tidigare studier vid LiU som har handlat om svarvning. Både formgivning, längdsvarvning och skålsvarvning i torrt trä. Jag hade några obehagliga upplevelser under skålsvarvningen där svarvstålen högg så att hela maskinen stannade och skålen sprak, inga skador på mig, maskin eller svarvstål men nog så obehagligt ändå. Det här gjorde att jag tycker det över lag är obehagligt med svarvning samtidigt som det fascinerar mig.
Jag slutade inte svarva för att det hände, jag gjorde färdigt mina uppgifter men har sen dess låtit bli att svarva. Jag har landat i att jag inte besitter tillräckligt goda grundkunskaper för att veta exakt hur jag ska gå tillväga för att både få önskat resultat och skapa det på ett säkert sätt. För mig känns det viktigt att gå tillbaka till ruta ett och verkligen grotta ner mig i grunderna igen och bygga vidare från det.
Vad har lett till mitt intresse för området?
Jag är väldigt fascinerad av de specifika formerna som i stort sett bara går med hjälp av svarv. Det är väldigt lockande att ha det som en maskin och teknik jag känner mig bekväm med i både mitt personliga och elevernas skapande i slöjden. Och jag tycker inte om att ha maskiner eller tekniker som jag inte känner att jag behärskar, jag tänker inte låta blir det bara för att det verkar svårt eller läskigt. Jag funkar inte så!
Vad vill jag uppnå med arbetet
Jag vill kunna avgöra vilket svarvstål som är bäst lämpat för att svarva olika former och med säkerhet kunna längdsvarva några grundläggande konkava och konvexa former, främst med skrubbsvarvning men även några enklare med skärsvarvning.
Jag vill också bli medveten om alla risker och hur jag undviker och hanterar verktyg och maskin för att undvika de och förstå vilka risker jag eventuellt utsätter mig för.
Vilka nya kunskaper vill jag förvärva?
Det känns viktigt att kunna teorin bakom för att sen överföra det till den praktiska genomförandet med handgrepp och vinklar på svarvstålen för att lyckas svarva på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Jag vill besitta sådana kunskaper i grundläggande längdsvarvning att jag skulle kunna föra det vidare till elever.
Vad ska jag arbeta med/ vilken inriktning?
Inriktningen blir att arbeta med grundläggande konkava och konvexa former skapade med skrubbsvarvning och enklare skärsvarning. Jag kommer i första hand att arbeta i torrt trä av olika slag men även testa färsk björk i och med att det sägs vara lättare att skärsvarva i. Mitt syfte är i första hand att behärska tekniken och svarvstålen bakom olika former, inte någon specifik funktion eller design på produkten.
Vad består mitt eget laborativa arbete av?
Testa olika svarvstål, dubb och chuckar samt olika träslag. Jag vill skapa olika former och reflektera mellan skillnaderna i utförandet och resultatet som blev.
Vilket material kan jag tänkas redovisa?
Föremål som visar min egen process och (förhoppningsvis) stegring i kunskaper, från första testbiten till den sista. Det finns inget mål att uppnå en specifik produkt eller form. Möjligtvis skulle jag kunna ge mig på att försöka svarva två identiska bitar för att undersöka hur väl jag behärskar tekniken och med vilken precision jag kan arbeta, i slutet av arbetet.
Testbitarna och stegringen presenteras tillsammans med formgivningsmaterial i form av tex. planeringsskisser på former och videos på min teknik.
Tusen tack om du orkar läsa och skriva en kommentar!
Jag har börjat fundera lite på mitt projekt. Missade den workshop med olika metoder för formgivningsarbete och idéutveckling som var första träffen i Linköping och har därför funderat en del på vilken ände jag ska börja i innan jag ger mig på formgivning och idédetaljer själv.
Min fundering har gått så här…
Det jag tidigare lärt mig om hantverk, slöjdande och att undervisa i slöjd är att det går att vara hur systematisk, kunnig och pedagogisk som helst men utan bra verktyg så faller ändå arbetet. Det tar jag med mig i allt jag gör, både själv och med elever. Lusten att fortsätta, möjligheten att fortsätta och resultatet blir väldigt lidande väldigt fort om verktygen inte håller måttet.
Men för den skull tror jag verkligen inte att det ska vara splitternya, dyra eller avancerade verktyg. Utan anpassade till den som ska använda de, lagom stora, inte för tunga eller svårhanterade. Och när det kommer till de skärande verktygen så är skärpan A och O!
Här börjar min idéutveckling, den baserar sig nästan helt i mina förkunskaper eller bristen på förkunskaper faktiskt.
Jag har lite grundläggande kunskaper om att skärpa en egg, jag vet lite om vinklar, råegg och vikten av att de plana men lutande sidorna fram mot eggen är just plana för att få en rak och skarp egg. Men jag kan inte säga att jag kan skärpa verktyg. Här har jag en utmaning som jag både vill och behöver ta mig an.
Men att skärpa verktyg känds inte som att jag vill arbeta med under någon längre tid. Jag vill ha ett syfte med att skärpa verktygen och jag vill skapa något, det är väldigt viktigt för mig. Så att skärpa verktyg får bli ett delmoment i mitt övergripande projekt.
Vad ska jag då skärpa för typ av verktyg tänker jag mig?
Både rak och böjd egg är planen och för att behöva båda de typerna av verktyg i mitt arbete finns det några saker jag skulle kunna välja på. Men jag vet en sak som jag drar mig för att göra som kräver både plan och böjd egg.
Jag tycker inte om att ha maskiner eller uppgifter framför mig som jag inte känner att jag behärskar. Så för att komma över den tröskeln tänker jag utmana mig själv i mitt projekt och ta mig an något jag hittills har undvikit i möjligaste mån. i Min sal är maskinen till och med gömd bakom en skärm just nu.
Planen är att lära mig svarva ordentligt. Då behöver jag både hyvel för förarbetet och svarvstål med olika egg för svarvningen.
Jag tycker väldigt mycket om karvsnitt, bildhuggeri, snideri även om jag inte lagt ner min själ i det så att jag med säkerhet uppnår det resultat jag skulle vilja varje gång. Men det är ändå något som ligger trevligt i handen och som jag uppskattar att göra. Men trots likheterna mellan det och svarvning så uppskattar jag inte svarvning, så svarvning får det bli.
Kan ju inte gå runt i livet och undvika saker, så funkar inte jag. Jag vill kunna lite om mycket, behöver inte vara bäst på något eller uppnå toppresultat men jag ska inte dra mig för att göra något som jag vill.
Ayla Lovisa Lind - processblogg 