och där högg det

Det har varit lite stiltje på de praktiska bitarna ett tag, mycket fokus på jobbet och de teoretiska bitarna av studierna men nu tog jag tag i det igen.

Märker att svarvning är som att cykla!

Jag har börjat cykla till jobbet igen efter ”vintern” och det är ju inget tvivel om att jag kan cykla men cykeln känns ny och ovan, muskelminnet finns där men finessen och lättheten är inte den samma första gångerna. Men efter bara några dagar känner jag mig mycket säkrare och kan till och med ge mig på att cykla en ny cykel och njuta av att det går bättre än någonsin.

Svarvning efter en tids uppehåll är likadant, jag kan ju och vet hur jag ska göra men känner mig lite osäkrare igen, svarvstålen känns ovana i handen. Finessen med vilken vinkel jag ska ha kommer inte lika lätt men med lite längre tid och några fler försök kommer det tillbaka.

tidigare påbörjade ämnen och ”gamla” ytor

Hade bestämt mig för att snygga till några av mina allra första bitar som legat efter att bara ha blivit skrubbsvarvade. Kände att det kunde vara en bra repetition och dessutom hjälpa mig att fundera ytterligare ett varv kring fiberriktningar.

Däremot högg det så klart i första biten för dagen, fult hack i kanten och sen en gång till mer mitt på när jag skulle slätvarva ytan. (Väljer ordet slätsvarva istället för skärsvarva efetrsom jag är långt ifrån säker på att jag faktiskt lyckas skära, däremot får jag ett slätare resultat än när jag grovavverkar/skrubbsvarvar.) Fick lite hjärtklappning när det högg men det var inget mer än att hörnet på svarvstålet gjorde ett fult märke, inget hände egentligen. Tänkte inte låta det avskräcka mig så jag fortsatte och gjorde det bästa av situationen.

Backade tillbaka till skölpen, började forma ämnet lite lätt konkavt både för att få bort hugget och testa just att föra andra former än en slät cylinder. Och sen slätsvarvade jag den nya formade ytan utan att det högg. Testade även att ta bort anhållet och putsa ytan med slippapper 240.

Övriga ämnen fick sig sen en omgång med skölpen för att fixa till formen en vända till innan även de ytorna slätsvarvades. Biten i ek var inte lika rolig som de andra, den är så smal och lite för kort så anhållet kommer inte riktigt så nära som jag skulle vilja och den satt uppe så att fibrerna gick i fel riktning för att passa mig.

Har upptäckt att jag helst skrubbsvarvar från vänster till höger och slätsvarvar från höger till vänster. Det är något med vinklarna som gör att det faller sig naturligast. Utifrån det behöver jag därför sätta upp ämnet i svarven så att jag svarvar med fibrerna när jag slätsvarvar från höger till vänster.

En annan sak jag upptäckte är att kvistar och färgskiftningar ibland ger illusionen av att en cylinder har ringar eller gropar på vissa ställen, skuggorna vid rotationen spelar ett spratt med ögat, värt att komma ihåg nästa gång jag jobbar med bitarna i en som hade ganska många kvistar. Väldigt trevligt att svarva en förresten, det doftar ljuvligt och känns inte svårsvarvat med mina mått mätt.

Jag har lämnat några bitar med mina första försök till yta och bearbetning för att kunna visa hela processen men känner mig på god väg med min utveckling och resten av ämnena efter idag.

jag har hittat min bibel

det känns ibland riktigt jobbigt att verkligen börja från början och i detalj, gång på gång göra saker från grunden.

jag sitter med åtta svarvämnen framför mig som inte har blivit något, inget alls! dom är inte mer än försök till släta cylindrar, mer eller mindre släta och jämna dessutom.

efter vändan till Linköping visste jag inte riktigt hur jag skulle backa bak till grunderna, de riktiga grunderna som alla som kan svarva inte längre tänker på. de lyfts inte fram i de böcker jag hittat tidigare och inte heller i youtube klippen jag sett är det så där barnsligt basic som jag känt att jag skulle behövt.

jag har en förmåga att hoppa förbi några steg där i början för att faktiskt känna att jag kommer igång, men då sitter jag där senare och har inte riktigt allt på fötterna som jag skulle behöva. den här fördjupningen känns ibland som att den är mer mental än kunskapsmässigt och på ett mer personligt än professionellt plan.

men av ren tur röjde jag i min sal och vipps låg boken, min bibel och mitt nya rättesnöre framför mig. så liten, enkel och så rätt att det nästan är löjligt.

För det var precis det här jag behövde

och sen blev det nästan överpedagogiskt med bilder. den här har alltså legat uppe på svarvens skyddskåpa medans jag har svarvat och mentalt stöttat mig.


PRECIS den här typen av handledning behövde jag!
jag ser hur de vinklar svarvstålet, jag ser avståndet mellan anhåll och svarvämnet och det överdrivna enkla i kommentarerna till bilderna gjorde att jag kände mig trygg. och jag är väldigt glad att jag fick hjälp att lägga till trygghets- och säkerhetsaspekten i det här projektet, det är nog där det verkligen bottnar sig för mig. när jag känner mig trygg så kan jag och tvärt om.

Ni ska få se hur det blev i nästa inlägg, jag har blivit en fena på att se fiberriktningen i trät och det hjälper mig verkligen, i flera steg dessutom.

Hjälp med projektplanen?

Jag har lite svårt att formulera mig i projektplanen, det är några bitar där jag känner att jag har svårast att få med allt på rätt nivå. Att både vara avsmalnad i min inriktning men inte fokusera på en produkt eller färdig form är inte det lättaste.

Kan du som läser det här hjälpa mig??

Känner du som läser att du förstår vad jag vill uppnå med mitt projekt? eller behöver jag förtydliga något? (Litteratur och fältstudier har jag koll på så det har jag utelämnat här)

Personlig bakgrund och förkunskaper

Jag har haft uppgifter i mina tidigare studier vid LiU som har handlat om svarvning. Både formgivning, längdsvarvning och skålsvarvning i torrt trä. Jag hade några obehagliga upplevelser under skålsvarvningen där svarvstålen högg så att hela maskinen stannade och skålen sprak, inga skador på mig, maskin eller svarvstål men nog så obehagligt ändå. Det här gjorde att jag tycker det över lag är obehagligt med svarvning samtidigt som det fascinerar mig. 

Jag slutade inte svarva för att det hände, jag gjorde färdigt mina uppgifter men har sen dess låtit bli att svarva. Jag har landat i att jag inte besitter tillräckligt goda grundkunskaper för att veta exakt hur jag ska gå tillväga för att både få önskat resultat och skapa det på ett säkert sätt. För mig känns det viktigt att gå tillbaka till ruta ett och verkligen grotta ner mig i grunderna igen och bygga vidare från det.

Vad har lett till mitt intresse för området?

Jag är väldigt fascinerad av de specifika formerna som i stort sett bara går med hjälp av svarv. Det är väldigt lockande att ha det som en maskin och teknik jag känner mig bekväm med i både mitt personliga och elevernas skapande i slöjden. Och jag tycker inte om att ha maskiner eller tekniker som jag inte känner att jag behärskar, jag tänker inte låta blir det bara för att det verkar svårt eller läskigt. Jag funkar inte så!

Vad vill jag uppnå med arbetet

Jag vill kunna avgöra vilket svarvstål som är bäst lämpat för att svarva olika former och med säkerhet kunna längdsvarva några grundläggande konkava och konvexa former, främst med skrubbsvarvning men även några enklare med skärsvarvning. 

Jag vill också bli medveten om alla risker och hur jag undviker och hanterar verktyg och maskin för att undvika de och förstå vilka risker jag eventuellt utsätter mig för.

Vilka nya kunskaper vill jag förvärva?

Det känns viktigt att kunna teorin bakom för att sen överföra det till den praktiska genomförandet med handgrepp och vinklar på svarvstålen för att lyckas svarva på ett säkert och ändamålsenligt sätt. 

Jag vill besitta sådana kunskaper i grundläggande längdsvarvning att jag skulle kunna föra det vidare till elever.

Vad ska jag arbeta med/ vilken inriktning?

Inriktningen blir att arbeta med grundläggande konkava och konvexa former skapade med skrubbsvarvning och enklare skärsvarning. Jag kommer i första hand att arbeta i torrt trä av olika slag men även testa färsk björk i och med att det sägs vara lättare att skärsvarva i. Mitt syfte är i första hand att behärska tekniken och svarvstålen bakom olika former, inte någon specifik funktion eller design på produkten.

Vad består mitt eget laborativa arbete av?

Testa olika svarvstål, dubb och chuckar samt olika träslag. Jag vill skapa olika former och reflektera mellan skillnaderna i utförandet och resultatet som blev.

Vilket material kan jag tänkas redovisa?

Föremål som visar min egen process och (förhoppningsvis) stegring i kunskaper, från första testbiten till den sista. Det finns inget mål att uppnå en specifik produkt eller form. Möjligtvis skulle jag kunna ge mig på att försöka svarva två identiska bitar för att undersöka hur väl jag behärskar tekniken och med vilken precision jag kan arbeta, i slutet av arbetet.

Testbitarna och stegringen presenteras tillsammans med formgivningsmaterial i form av tex. planeringsskisser på former och videos på min teknik.

Tusen tack om du orkar läsa och skriva en kommentar!